Stackars Apa!

 

Kerstin: Det är ju bra att du har empati för den där stackars apan Bosse. Men det går inte Bosse, vanliga utvecklingsstörda går nog, men utvecklingsstörda apor Bo, dumpa apan Bosse, snälla!

Per: Ja men jag såg ju programmet på TV, jag tyckte synd om apan! Jag är en djupt kännande människa, även apor har rätt till ett liv!

Perre: Du skulle ha stannat kvar på AGFA, fasen Bosse, nu står du och säljer bananer och gurkor på Mariatorget, det hade väl gått?

Du skulle ju blivit advokat, sedan blev du psykolog istället! Det är ett självmordsjobb Bosse! Peter brottades med tigerpyton, 10 meter,, inte kul,, han blev middag,,, hungrig grabb,,,?

En apa som står vid ståndet, kliar Bosse på huvudet, apan står bredvid honom, och den tar honom sedan i handen. Chimpansen X Jag tycker att Robban är lite elak, som skriver den här dumma serien om min väldigt duktiga psykolog!

Bosse: Ja, ja Kalle lilla, det kanske går bättre nu, skall du börja hos Lilian Karl? Vill du ha en banan Kalle lilla?

Kalle: Nej det vill jag inte! Kan vi inte gå och ta en bira i kväll? Varför undrar alla alltid om jag vill ha en massa bananer?

Kerstin rättar till apans tröja, och snyter honom. Kerstin: Ja men lilla Kalle, du kommer ju aldrig in, du luktar apa!

Kalle: Nej, jag är fasen-e-mej inte en apa, jag är en helt normal människa! Förressten så gillar jag öl! En sån brud! Kalle visslar efter tjejen. Satan, fråga tjejen om hon vill ha en kaffe!

Bosse: Har ni någon teori om varför Kalle inte får tag på några flickor för? Han som är en helt normal kille, i sina bästa år, välbyggd är han också, tycker jag åtminstonde! Varför kan inte lilla Karl få några flickvänner för, egentligen? Jag fattar inte ett dugg!

Kerstin: Nej det gör du sannerligen inte, du fattar inte ett djävla någe numera! Du är en apa Bosse, för fasen, vad sade jag, vad menar jag? Du är inte en apa Bo, du är psykolog, självmordsjobb, du kan bli en apa, efter många år,, en Kalle apa, är en apa han med! För guds skull Bosse, dumpa apan, sådana här saker har inget med psykologi att göra, det är fysiskt!

Perre: Jag är benägen att hålla med Kärran, Bosse, det är vissa fysiska problem, en apa är en apa, punkt slut! En apa kan aldrig bli en medel-Svensson, och definitivt inte mycket annat än möjligen stadsminister, dumpa apan Bosse!

Bosse: Det menar du inte! Ja men, tog inte gud en näve lera, och gjorde mannen till sin avbild? Det gäller bara att hitta en bra psykolog, Lilian har gjort underverk! Jag är säker på att det här kommer att funka, annars är inte människan guds avbild, har jag inte rätt, ligger det inte något i vad jag säger? Och sedan bäste herr Per Vers, kan du heta Per Vers, din stackare, då kan väl Karl bli en medel-Svensson. Blir han sedan ingen medel-Svensson, så kanske han blir en medellös Svensson, apa kan han ju inte vara!

Perre: Jag skulle bara säga det, mitt namn har inget med det här att göra! Jag har bytt namn förressten, till Per Johansson, det är bättre än Per Vers, folk reagerade så konstigt på mitt namn!

Kerstin: Ja, så nu skall Per och jag gifta oss, Kerstin Johansson, det blir väl fint!

Bosse: Kerstin Vers blir det väl? Per Vers, det är inte mycket värre än Ellen Fant! Jag förstår inte hur du kan gifta dig med min moder Per, det är nästan fyrtio år mellan er!

Perre: Kärleken bryter ned alla murar, den övervinner alla hinder, jag älskar Kerstin Bo! Tag en banan Bosse, och tänk över mitt förslag, att dumpa apan!

Bosse: Jag äter inte bananer Per! Sedan överger jag aldrig Karl Per, aldrig någonsin, han är som mitt eget kött och blod! Jag är faktiskt psykolog Per, psykologer skall hjälpa människor!

 

Kerstin: Kalle är inte en människa, Kalle är en apa Bosse, snälla lilla Bo, lilla, lilla Bo, strunta i apan, det går aldrig vägen! Tänk på din sons framtid Bosse, du är familjeförsörjare!

Bosse: Ja men Kalle är lika värdefull för mig som min egen son! Han är som en son för mig, trotts att han är en apa! När jag såg honom i TV, att de varit så elaka mot en stackars apa, det höll på att krossa mitt hjärta! Ända sedan den dagen, har jag aldrig tagit ett steg, inte andats ett enda andetag, utan att ständigt tänka, att den lilla stackaren borde få ett värdigt apliv! Han har också rätt att må som folk Per, vi har skyldigheter, vi har faktiskt vissa skyldigheter, mot vår planet Per!  Så sant som att jag heter Bo von Franckenstein, så skall jag viga mitt liv till att hjälpa stackare som honom, och andra!

Kerstin: Han är inte som andra apor Per, jag menar Bo. Han är inte som andra apor Bosse, han hade en svår uppväxt, till och med för att vara apa! Det är helt uteslutet att han blir Chef, de skulle inte ha honom, ens på Ericsson!

Kalle: Jag vill inte ha några bananer i kväll, i kväll vill jag ta en öl! Kom så går vi på KB, i stället för att sitta här menar jag, vi kan väl ringa Sune, han är schyst!

Bosse: Ni hör väl att vi gjort framsteg, han vill inte ha några bananer, han vill gå på K.B och ta en öl istället, det här kommer att gå vägen, han blir nog Chef någonstans, det är jag säker på! Jag skall döpa honom till Christer Sunesson, Sune, det är en bra karl, han gillar Sune, han är en bra förebild!

 

Perre: Jag skiter faan-e-mej i dig, du din dåre! Du är väck, du är helt slut, finito! Kom så går vi Kerstin, jag skulle var på AA i kväll, jag måste hem och byta om före, där kan man ta en öl, och må som folk!

Bosse: Gå ni bara, överge mig bara, lämna mig här med pöbeln! Tag med er några bananer till Robban förressten!

Per, skakar på huvudet: Du vet ju att Robban inte äter bananer, Robert är en hund Bosse!

Kerstin: Det är ju bra att du har empati för den där stackars apan Bosse. Men det går inte Bosse, vanliga utvecklingsstörda går nog, men utvecklingsstörda apor Bo, dumpa apan Bosse, snälla!

Bosse: Ja men jag såg ju programmet på TV, jag tyckte synd om apan! Jag är en djupt kännande människa, även apor har rätt till ett liv!

Perre: Du skulle ha stannat kvar på AGFA, fasen Bosse, nu står du och säljer bananer och gurkor på Mariatorget, det hade väl gått, men ruttna bananer och gurkor?

 

En apa som står vid ståndet, kliar Bosse på huvudet, apan står bredvid honom, och den tar honom sedan i handen. Kalle, jag tycker att Robban är lite elak, som skriver den här serien om min väldigt duktiga psykolog!

Bosse: Ja, ja Kalle lilla, det kanske går bättre nu, skall du börja hos Lilian Karl? Vill du ha en banan Kalle lilla?

Kalle: Nej det vill jag inte! Kan vi inte gå och ta en bira i kväll? Varför undrar alla alltid om jag vill ha en massa bananer?

Kerstin rättar till apans tröja, och snyter honom. Kerstin: Ja men lilla Kalle, du kommer ju aldrig in, du luktar apa!

Kalle: Nej, jag är fasen-e-mej inte en apa, jag är en helt normal människa! Förressten så gillar jag öl! En sån djävla häftig brud! Kalle visslar efter tjejen. Satan, en negerdjävel, fråga dåren om han vill ha en banan!

Bosse: Har ni någon teori om varför Kalle inte får tag på några flickor för? Han som är en helt normal kille, i sina bästa år, välbyggd är han också, tycker jag åtminstonde! Varför kan inte lilla Karl få några flickvänner för, egentligen? Jag fattar inte ett dugg!

Kerstin: Nej det gör du sannerligen inte, du fattar inte ett djävla någe numera! Du är en apa Bosse, eller var,,,  kanske,,, för fasen, vad sade jag, vad menar jag? Du är inte en apa Bo, men Kalle är en apa! För guds skull Bosse, dumpa apan, sådana här saker har inget med psykologi att göra, det är fysiskt!

Perre: Jag är benägen att hålla med Kärran, Bosse, det är vissa fysiska problem, en apa är en apa, punkt slut! En apa kan aldrig bli en medel-Svensson, dumpa apan Bosse!

Bosse: Det menar du inte! Ja men, tog inte gud en näve lera, och gjorde mannen till sin avbild? Det gäller bara att hitta en bra psykolog, Lilian har gjort underverk! Jag är säker på att det här kommer att funka, annars är inte människan guds avbild, har jag inte rätt, ligger det inte något i vad jag säger? Och sedan bäste herr Per Vers, kan du heta Per Vers, din stackare, då kan väl Karl bli en medel-Svensson. Blir han sedan ingen medel-Svensson, så kanske han blir en medellös Svensson, apa kan han ju inte vara!

Perre: Jag skulle bara säga det, mitt namn har inget med det här att göra! Jag har bytt namn förressten, till Per Johansson, det är bättre än Per Vers, folk reagerade så konstigt på mitt namn!

Kerstin: Ja, så nu skall Per och jag gifta oss, Kerstin Johansson, det blir väl fint!

Bosse: Kerstin Vers blir det väl? Per Vers, det är inte mycket värre än Ellen Fant! Jag förstår inte hur du kan gifta dig med min moder Per, det är nästan fyrtio år mellan er!

Perre: Kärleken bryter ned alla murar, den övervinner alla hinder, jag älskar Kerstin Bo! Tag en banan Bosse, och tänk över mitt förslag, att dumpa apan!

Bosse: Jag äter inte bananer Per! Sedan överger jag aldrig Karl Per, aldrig någonsin, han är som mitt eget kött och blod! Jag är faktiskt psykolog Per, psykologer skall hjälpa människor!

Kerstin: Kalle är inte en människa, Kalle är en apa Bosse, snälla lilla Bo, lilla, lilla Bo, strunta i apan, det går aldrig vägen! Tänk på din sons framtid Bosse, du är familjeförsörjare!

Bosse: Ja men Kalle är lika värdefull för mig som min egen son! Han är som en son för mig, trotts att han är en apa! När jag såg honom i TV, att de varit så elaka mot en stackars apa, det höll på att krossa mitt hjärta! Ända sedan den dagen, har jag aldrig tagit ett steg, inte andats ett enda andetag, utan att ständigt tänka, att den lilla stackaren borde få ett värdigt apliv! Han har också rätt att må som folk Per, vi har skyldigheter, vi har faktiskt vissa skyldigheter, mot vår planet Per!  Så sant som att jag heter Bo von Franckenstein, så skall jag viga mitt liv till att hjälpa stackare som honom, och andra!

Kerstin: Han är inte som andra apor Per, jag menar Bo. Han är inte som andra apor Bosse, han hade en svår uppväxt, till och med för att vara apa! Det är helt uteslutet att han blir Chef, de skulle inte ha honom, ens på Ericsson!

 

En Novemberkväll i Stan

 

Ute är det väl några och så kallt. Jag sitter på Java och läppjar på en läsk, men mänskliga safter och drifter, gör sig påminda trotts Novemberkvällens mörker och kyla. Jag borde skämmas, jag min unkna lurk.

På Coop, en liten tjej, hon var nog någonstans i min dotters ålder, söt och nätt, med svarta strumpor, under liten kjol. Allt mycket sött, och jag min dåre, jag stirrade väl, som ett fån. Jag borde skämmas, jag min gubbsjuka lurk.

Jag hade ju kunnat vara hennes far, jag min gubbsjuka lurk. Jag läppjar på min läsk, och jag letar efter snuset jag köpt. Jag letar och får panik, jag har nästan alltid panik. Jag letar efter snuset, och får panik, jag har nästan alltid panik. Men jag hittar snuset, och jag blir väl lite mer nöjd.

I morgon, en helt vanlig onsdag, i Eken på Söder. I morgon, en serie, och någon måste ju skura trappen. Jag får väl göra det, och något mer, då går väl onsdagen också. Annars är jag rädd som vanligt. Mat på Aktivitetshuset, om allt fungerar, annars är jag nästan räddare än vanligt, ja annars är jag nästan räddare än vanligt. Jag borde skämmas, jag min pilska medelålders lurk.

Jag sitter här på Java, och rädd är jag som vanligt. Jag är en gubbsjuk dåre, jag borde nog skämmas. Men jag kan inte välja, hur jag skall lösa mina problem. Jag är gubbsjuk, men det lär det inte fås någon bot mot. Jag är gubbsjuk och rädd. Jag borde skämmas, jag min gamla pilska lurk. Jag är nästan 50, och jag är rädd och trött. Flickan var nog nästan under tjugo, fan må väl ta mig, är jag rädd.

Förresten, var det Björn Asplund, utanför systemet, när jag hämtade mitt paket, i slutet av förra veckan, eller var det någon där, som lurade mig? Varför skall alltid systemet, ligga vid posten? Det kan man fråga sig. Varför skall bolaget alltid ligga vid posten?

Men flickan på Coop var söt, och jag fick snurr på hormoner. Hon hade pojkvän med sig, och han var väl lika ung han. Jag är väl en gubbsjuk dåre, i Eken på Söder. Jag är väl en gubbsjuk Ekensgubbe, som ser lite dåligt, och dessutom är psykiskt sjuk. Men det var en riktig tjej, annars är det mest skit med det mesta. Jag får väl skämmas, jag min gamla pilska lurk. Jag är väl gubbsjuk, jag min medelålders lurk.

Ute är det väl några och så kallt. Jag sitter på Java och läppjar på en läsk, men mänskliga safter och drifter, gör sig påminda trotts Novemberkvällens mörker och kyla. Jag borde skämmas, jag min unkna lurk.

Ute är det väl några och så kallt. Jag sitter på Java och läppjar på en läsk, men mänskliga safter och drifter, gör sig påminda trotts Novemberkvällens mörker och kyla. Jag borde skämmas, jag min unkna lurk.

 

Natt mellan lördag söndag! 28/6-20, 03.20 -- 04.00. unga människor i morgonen. Vem är var? Vackra, unga, attraktiva. Dem vill alla ha. Dig vill alla ha! 20-30 ungar kommer i stor grupp, skränandes sjunga dancing queen. Ner för Hornsgatan, mot Mariatorget. Två par skiljs åt i ett gathörn, de går åt varsitt håll vid Hornsgatan-Brännkyrkogatan.

 

2020 4 grabbar står skränande sjunga någon vers som inte hörs vad det är. Några andra unga i morgonen.

 

Tjo och stim i morgonen, någonstans ifrån.

 

Bastugatan - Timmermansgatan, 2 grabbar står och pratar. Ivar - Lo´s park 03.30 någonting, några människor sitter och pratar. Grabbarna var nog inte så fulla, nästan helt nyktra faktiskt.

 

03.45, två måsar står och äter på något i morgonen. Montelius någonstans, några grabbar sitter och pratar, en annan gubbe än mig ska också fotografera. Människor överallt, pratande, bråkande försöker de komma överens. Om allt mellan himmel och jord troligen. Buskarna på Montelius doftar underbart, det är en grön oas i söders i vackraste sköte. Jag kommer ner igen på Bastugatan från Monteliusvägen. Skolgränd Tavastgatan,03.45, allt lugnt. Jag hör sorl från någonstans, varifrån går inte att bestämma. Jag tar några bilder runt Bishops arms, det är lite mörkt, annars helt Ok. Grönskan runt mig i morgonen, står prunkande smäckgrön. Allt doftar skapelse i morgonen. Brännkyrkogatan - Bellmansgatan, allt lugnt. Jag går sakta nerför Hornsgatspuckeln, allt lugnt och grönt, mycket grönt. Det är morgon i Stockholm, runt Mariatorget, 28/6 2020, 03.55. Lugnt, tyst, inte ens en enda taxi.Utanför stadsmissionen står några ungar och pratar. Någon surfar förbi på en bräda, han försvinner in i en port, innan någon ens hinner säga nyckel. 04.00, jag låser upp porten hemma, en annan unge på en annan bräda susar förbi. 04.00, jag öppnar porten, jag är hemma.

Det är sommar, en sommar,  en sommar, som den kan vara i Maria, 

på jorden.

 

Det kuttras bland pilska viljor, bland snår och tiljor, i vår stad som den

kan vara om våren. Det spänns bågar av viljor, drömmar om att få ha 

en vän som är bara bara din, som är så, bara så speciell för ett tag.

 

Längtor dallrar, viljor spänner sina bågar, det dallrar av längtan ur den

sinnebild som är en sommar i Sverige på jorden. 

 

Grönan är en onödig, kan någon kanske tycka just då,  den kan vi glömma

ett tag. Vad som gäller här, nu existerar bara jag och du. 

 

Det är sommar i stan, vilja vill nog alla, människor känner av

vad som gäller, -jag vill ha dig, vill du ha mig just nu?

 

Det dallrar av nytt blivande liv, i en stad, som är Stockholm

på jorden.

 

Under stenar i Tanto,  det ligger drömmar och gror, frön

som snart som skall bli buskar och snår.  Unga små plantor,

förundras och undrar, hur vacker ska just jag bli i år?

 

Det kuttras och vänslas, i tidig morgontimma, efter krogrundor

i vår huvudstad. 

 

Bland snåren runt montelius tiljor, drömmar föds, ibland kan två

bli tre. Det ångar av kött, det dallrar av lustar. Kött är människors

natur, är det lätt och enkelt att tycka, bland människor, som är

normala, starka, unga och friska, i Maria, i Sverige, på jorden. 

 

Det dallrar av viljor som möts, bland buskar och snår. Trädens stammar blir

enda vittnet, till det som sker ibland. De snår och tiljor, som gör Montelius,

i Maria, i Sverige, blir enda vittnet på vad som sker ibland, här i Maria på 

jorden.

 

Här är det både mysigt, grönt och ljust halv tre mitt i natten, i Sverige,

i Stockholm om sommaren på jorden.

 

Jai juni är det faktiskt så, i Stockholm, i Sverige på jorden.

Visst kan viljor mötas, visst kan du vara underbar, mitt i blanka natten,

om sommaren, i Stockholm, i Sverige på jorden.

Det grynas över Maria.

 

Det grynas över Maria, det grynas över Gamla Stan, det grynas, över stan med stort S. Solen stiger upp, som vi bara säger, men det bara verkar ju bara så. Vad tycker ni om mig, att jag är en idiot? Hur var med det, var det jag som sket, var det så, de tänkte på l’Etoile? Ja nog för att magen krånglar, och jag är nog hjärndöd, så till den milda grad, att jag inte vet var jag skall. Jag är nog faktiskt dummare, du kan nog knappast finna tunnare. Hur var det när du tog dina första steg?

Jag är en svag liten man, det är nog så det är. Jag är nog faktiskt svag, så svag, till den milda grad, och inte vet jag, var jag skall. Jag är faktiskt dummare, jag räknas nog till de tunnare. Jag är faktiskt liten också, och inte vet jag, var jag skall.

Men trots detta, så är det faktiskt så, att jag minns, en liten station i Köping, och jag minns en liten flicka jag besökte där. Jag minns dina första steg, men jag minns nog inte mina, men jag minns nog, en liten säng med spjälor. Jag minns, att min moder släpade mig till dagis varje dag, jag minns nog mycket, men vad kan jag ha glömt?

Jag är svag, är jag rädd, och ibland är jag nog rädd. Men nog längtar jag ibland, att jag älskar med någon, ibland i mina drömmar. Och nog känns det så ibland, som att jag gör något, med någon som inte är där, det är nog så det är. För jag är ensam, så ensam, så ensam, och jag går här på Söder.

Men nu grynas det över Maria, det grynas över Gamla Stan, det grynas över stan med stort S, och nu skall jag ut, jag skall bara ut, och hälsa morgonen, den skira. Jag skall ut, och hälsa den gula skiva som vi, som vi bara så länge sagt, bara sagt, den stiger upp, men det verkar ju bara så.

För i stan med stort S, där bor jag, och den är nog vackrast i världen. Finns det ett slott som vårt kungliga, någon annan stans i världen? Finns det, en annan stad i världen, med sådana resurser, som de vi har här?

Men nu börjar det grynas, nu måste jag ut, för att fira den uppstigande skiva som, som vi bara säger så, den stiger upp, över stan, över stan med stort S, här hos oss, men det verkar ju bara så.